Mina föräldrar var gifta i över 15 år. Varför de gifte sig överhuvudtaget vet jag inte. Att gifta sig innan man skaffar barn,eller när man fått barn,är ju en svensk gammaldags tradition som många följer än idag. Jag vet inte hur mina föräldrar träffades eller om de någonsin var lyckliga tillsammans. Min pappa stod för allt våld i hemmet. Han misshandlade min mamma grovt,ibland så hon fick uppsöka sjukhus. Där ljög hon givetvis om var hon hade fått sina skador ifrån,inte helt ovanligt att man gör så. Det finns ju en rädsla att man ska utsättas för ännu mer våld om man säger sanningen. Jag har aldrig varit i den situationen som hon så jag kan inte veta hur man tänker,varför man går tillbaka och inte gör allt man kan för att ringa polisen och få hjälp. Jag kan bara tänka mig att det kan vara komplicerat på många olika sätt.
 
Min pappa kunde vara borta flera dagar i sträck,var han var vet jag inte. Jag minns en händelse så tydligt och det var när han kom hem en gång efter att ha varit borta ett par dagar. Jag satt inne på mitt rum och hörde hur mina föräldrar bråkade inne i badrummet. Mamma skrek till honom om han varit och letat fitta. Kanske var han otrogen mot min mamma,men det var min mamma också vid åtminstone ett tillfälle som jag hörde men inte såg. Jag var 11 eller 12 år gammal vid det tillfället när en manlig vän till familjen var på besök. Det var alkohol inblandat och min mamma och han satt inne i vardagsrummet. Jag stod inne i mina föräldrars sovrum och kunde höra hur de fnissade och pratade sexuellt till varandra. Min mamma frågade honom om han fick röra vid hans kuk och han sa ja. Sen kom min pappa in i rummet och de låtsades som ingenting.
 
Jag såg aldrig mina föräldrar vara kärleksfulla mot varandra varken med kramar,pussar eller ömma ord. Det var en väldigt destruktiv relation som de hade,där jag och mina syskon kom i kläm. Jag tycker att det är hemskt det min mamma har varit med om tillsammans med honom,att han slog henne så ofta och brutalt,men hon valde ändå honom från start. Hon valde att skaffa barn med honom och till och med att säga ja till honom i kyrkan. Jag och mina syskon valde inte att komma till (även om vi är glada att vi finns!) och vi valde inte de som våra föräldrar. Vi valde inte heller att bo tillsammans med de,vi hade helt enkelt inget annat val! Och om vi hade haft ett annat val så hade vi ändå inte fått bestämma själva för vi var för små.
 
Min mamma har alltid pratat om och sett sig själv som ett offer för hur hon har haft det tillsammans med pappa. Hon har alltid haft fokus på hur illa HON har haft det,jag har sällan hört henne prata någonting om hur jag och mina syskon har haft det. Om det är några man ska tycka synd om (även om jag inte vill att man ska tycka synd) så är det i så fall jag och mina syskon och inte hon. Det är jag och mina syskon som fick uppleva helvetet på grund av deras destruktiva förhållande.

Kommentera

Publiceras ej